Tänkte berätta lite om flygkatastorfövningen Amalia som jag var med på den 20/4. När vi kommit ut till området där vi skulle hålla till så fick vi ta en varsin påse. I den låg det en bild på var man skulle ha ont, en lapp på vad man hette, när man var född och lite andra nödvändiga saker. Fick sedan byta om och sätta oss i bussen som skulle ta oss ut i skogen där själva olyckan skulle ha inträffat. Jag fick en röd skada vilken innebar att jag tillhörde en av dem som var mest skadad.

Vi fick klättra in i stor tunnel ute i skogen som skulle föreställa en flygkroppsdel. Efter en halvtimme satt räddningsinsatsen igång. Poliser, polishundar, helikopter, brandmän, ambulanspersonal, militärer, läkare, sköterskor m.m. var där. Mina skada var att jag skulle ha ont i buken.

Efter att dem lyft ut mig på bår ur tunneln och skogen så fick jag åka på en släpvagn till en fyrhjuling ut till en uppsamligsplats. Därifrån blev jag sedan lyft in i en bandvagn för att kunna åka till ett annat ställe. När jag kommit till den andra platsen fick jag ligga en bra tag och vänta. Läkare och sköterskor kom och tittade till mig lite då och då. Efter ett tag bestämde dem sig för att jag skulle åka ambuland till sjukhuset. När dem satt fast mig på en ambulandbår och allt så ångrar dem sig och bestämmer att jag ska åka upp till Umeå med helikopter istället. Ingen fick åka helikopter och därför fick jag själv gå och sätta mig i en bandvagn som sedan skulle ta oss till stället där vi först träffades. Där väntade lunch och sedan buss hem.

Dagen var mycket rolig och det skulle mycket väl kunna vart på riktigt. Dock var vissa saker dåligt gjort.
Sammanlagt var det ca 700-1000 personer som medverkade i övningen som var den största katastrofövningen på 25 år.